Moa har blivit en ängel....

Mitt hjärta det brast idag när jag gick in och läste bloggen om finaste lilla Moa Henriksson från Hanaskog...hon finns inte mer, hon har släckt dom mest underbara ögon jag någonsin sett...dessa magiska ögon som jag aldrig någonsin sett någon människa ha...denna lilla söta 8 åriga flicka har avslutat sitt liv, sin sjukdom och rest upp till änglarna.

Tänker på familjen och delar min sorg med dom, fy vad livet är orättvist...jag är glad för varje dag jag får behålla min familj hel och frisk! Tack!

Idag har dagen bara rusat iväg på jobbet, det har varit mycket att göra och som sagt man är inte arbetslös...vilken idé att starta ett apotek på maxi, jag tror det kommer konkurera ut en hel del av dom andra aktörerna och apoteken på marknaden.

Nova var den sista på dagis idag när jag kom och hämtade henne vid 17.20...lilla skruttan, hon kom i Linas famn och började gråta när hon såg mig...eller hon visste inte riktigt om hon skulle skratta eller gråta och till slut övertog gråten och tröttheten skrattet...älskade lilla barn, på med kläder och på cykeln sen cyklade vi hem och ordnade lite kvälls mat och kvälls mys i väntan på Nellie som varit med Hanna och Ida i stallet några timmar.

Nellie har verkligen blivit stora tjejen, hon fixade att göra sig lite mat, plocka undan tallriken efter sig + låsa dörren när hon gick....fy för katten inte illa, hon brukar vara rätt så slarvig och tankspridd i vanliga fall.

En lugn kväll med tvätt, plocka undan alla leksaker (man normalt springer över) och sen Robinson med popcorn innan sängen...

Imorgon är jag fri innan helgen för då vankas det jobb igen, då ska jag städa upp hela mitt hem från topp till tå....skönt ska det bli!

Nu ska jag tända ett litet ljus i höst mörkret för Moa och hennes familj och ägna dom alla en tanke....

Mitt hjärta det gråter, hela jag gråter...fy farao vad livet är orättvist!

http://www.youtube.com/watch?v=U5W4RjTW3zQ

Fly little ving....lilla Moa!

Det är mycket nu!

Känns som jag inte hinner, eller orkar, eller vill, eller vad det är just nu....det tar emot att blogga helt enkelt.

Jag har så mycket nu, jag har ju börjat jobba...äntligen...jag har fått ett nytt jobb vilket glädjer mig något fruktansvärt.

Jag har något annat att se fram emot på dagarna, inte bara vara mamma dygnets alla 24 timmar.

Mitt nya jobb på Apoteket Cura på Maxi det är spännande, roligt och lärorikt...nu är jag ute bland kunderna igen, det jag har saknat så mycket...tack för att jag fick detta jobbet att gå till och rikta mina tankar kring annat än bara städ, tvätt, byte av blöjor och alla andra måsten när man går hemma och bara är mamma.

Nova har lyckats få en dubbelsidig öroninflammation, det var stök 2 nätter, sen sa det puff och vätska rann ur hennes ena öra...Stig fixade tid på Vänhem och där konstaterades en dubbelsidig öroninflammation på vår lilla prinsessa...stackars lilla tös. Det blev en penicillin kur på 5 dagar. Det är inte det lättaste att få i henne det, men hon är jätte duktig...det är inte mycket som går till spillo, som inte sväljs ner. Med något gott att dricka efteråt så fixar hon det jätte bra!

Är Nova feberfri i dag ska hon på dagis i morgon igen...nu har hon varit hemma 1 vecka och haft mys med sin mamma.

Idag blir det en dag på stan med Caroline efter hon slutat jobba, jag ska titta på nya byxor till Nellie, hon är verkligen en långben som aldrig tycks sluta växa...hahahahha!

Hemma igen!

Vilken kontrast....från + 30 grader till att vakna med snö och minus grader utanför fönstret i morse!

Nu är vi hemma igen, vilket känns jätte skönt...

Det har varit en alldeles underbar resa med mycket roligt vi både sett och gjort...som vi missade sist vi var där.

Men ska sanningen fram så var det JÄTTE jobbigt att inte ha med sig Nova, det kommer inte hända igen att jag/vi åker så långt utan henne...nej det var det värsta jag gjort i mitt liv,

sista veckan var rena helvetet att lida igenom, saknaden efter henne var enorm.

Jag har lite att göra här hemma nu, tvätta...packa upp det sista...pigga upp mig...handla, ja listan är lång.

Stig var tvungen att köra till Skellefteå direkt när vi kom hem, så för honom blev det inte många timmar med Nova...jobbigt!

Det bästa av allt var att Nova var precis som vanligt mot oss när vi kom hem, det kändes riktigt skönt! Hon kom gående till oss och gav mig en puss direkt, åhhhh vilken känsla den går knappt att beskriva.

Mamma och pappa var här med Flingan och Baztian igår kväll, även dom tyckte nog det var skönt att få komma hem igen till husse och matte...dom hade visst levt lite rövare i Stoby och slått sönder lite saker...det är Flingan som busar och lär upp Baztian...hmmmm!

Nova är hemma från dagis med mig resten av veckan och ska bara mysa med sin mamma, det känns så skönt...att få lukta på henne, pussa på henne, höra hennes skratt och gråt igen...gud vad jag har saknat det!

Det ser ut att bli en vacker dag, så på med kläder och ut och gå det är det vi ska göra idag...underbar hög luft som tränger in i näsborrarna, det blir man piggare och gladare av!

Som sagt...borta bra men hemma BÄST!

Följ oss på resedagboken!

I morgon måndagen den 27:e September lämnar vi Hässleholm klockan 16.00 för 3 veckors underbar semester...till betydligt varmare breddgrader än detta Nordiska väder här hemma....

Hur pass det blir med bloggen under dessa veckor kan jag tyvärr inte svara på, så jag vidarebefordrar länken till vår resedagbok som jag kommer skriva i och även lägga ut bilder på vår resa.

Ha det alldeles underbart tills vi ses här igen...för återkommer det gör jag, vet bara inte riktigt när?! Om det bli under resan eller när vi kommit hem?!

Nyfikna?!

Kolla då in vår resa...

http://www.resedagboken.se/ sök efter hansenochdahlberg så kommer våra resor upp som vi har lagt upp...inte alla men en del!

Hasta la vista! Ses och hörs snart igen....

Vad håller mig vaken om natten?!

Jag kan INTE sova om nätterna längre, jag vaknar nästan alltid vid 04.00 tiden, sen kryper det i kroppen på mig, jag ligger och vrider och vänder på mig...vad är det som håller mig vaken?! Ångest?!...jag ligger och tänker och tänker och tänker och blir inte klokare eller piggare av detta, suck! Och dessutom vet jag inte ens vad det är för tramsiga ilandsproblem jag ligger och funderar över...men ALLT snurrar i min skalle just nu.

Läkaren skrev ut stilnoct till mig, men jag har inte hämtat ut dom, jag vill ju klara mig utan tabletter i den mån det går...känns inte bra att äta sådana tabletter heller när jag är hemma så mycket själv, tänk om jag inte skulle höra Nova när hon vaknar och blir ledsen...nej det får bli när Stig är hemma såifall så jag kan få sova ut riktigt ordentligt.

Klockan är 05.05 och det är jätte dimmigt ute...sitter och tittar ut och det är inte mycket man ser för all dis, då blir det nog en underbart fin dag idag också...precis som det var igår, 21 grader och alldeles underbart varmt. En ljuvlig sensommar dag med andra ord.

Jag och Caroline var ute och gick en jätte skön runda igår, vi tog Ö&B + Maxi och sen hem igen...så varmt, man kunde ha endast kortärmade tröjor på sig.

Nu ska jag försöka krypa ner igen och sova till klockan ringer 06.45 för då ska Nellie upp till skolan...sista dagen för henne på läääänge, skönt!

Nellie har lyckats bli såååå förkyld, men vi hoppas hon inte ska bli värre när vi kommer ner i värmen...för det hade varit riktigt tråkigt.

Nej nu är det dags att ta sin ångest, sina myrkrypningar och försöka hitta John Blund på vägen...uppenbarligen har han missat mig och min adress den senaste tiden för min sömn är INTE som den ska vara det är en sak som är säker....

GODNATT MINA VÄNNER!

1 vecka kvar....

Idag är det bara 1 vecka kvar tills vi ska åka...jag börjar känna mig stressad, men gör ändå ingenting åt det...sitter bara och tittar på resväskorna, orkar inte tvätta och stryka det lilla vi ska ha med oss eller köra och fixa dom sakerna som ska med och som vi inte har hemma.

Jag tror bestämt jag fått en liten höstdepression...det är 2 år sedan sist, men denna hösten klarade jag tyvärr inte att vinna över den, jag har kämpat men förlorade tyvärr...jobbigt!

Min läkare jag har på vårdcentralen ska ringa mig i morgon, så får vi se vad hon säger...för så här anti orkar jag definitivt inte vara....

Nellie sitter med massor av läxor hon ska avverka innan vi åker, så det är extra läxa + den läxan hon har i veckan...det är mycket och det är jobbigt för henne...men SÅ duktig ändå. Hon får se det positivt att hon slipper det i 3 veckor sen, när dom andra i klassen sitter här hemma i kalla Sverige och gör läxa och sitter på lektion i skolan, medans hon badar, solar och har skoj.

Ja som sagt denna vecka kommer väl gå tokfort, jag kommer inte hinna med allt jag vill och framför allt MÅSTE hinna om jag inte skärper mig.

Stig åker och jobbar i morgon, sen står jag här själv med allt igen tills han kommer hem och då är det nästan dags att åka och allt måste vara klart! Jag har lovat mig själv att ta mig i kragen och gaska upp mig...men det är lättare sagt än gjort.

Idag hade jag och Stig tänkt vi skulle städa ordentligt här hemma så man kommer hem till ett lite renare hem, känns bäst så.

Igår var vi hemma hos familjen Friis som vi ska åka med och fikade lite, planerade lite utflykter samt skrev listor på nödvändigt ont man måste ha med sig.

Jag kommer förmodligen inte att blogga när jag är där nere eftersom jag skriver resedagbok, men jag kommer länka till vår resedagbok så alla som läser min blogg kan följa oss där nere ändå, det blir för mycket med blogg + resedagbok tror jag (får helt enkelt se vad jag orkar).

Vår bil håller på att haverera, så vi måste lämna in den innan vi åker så Therese inte blir strandsatt när hon ska köra hem bilen från Sturup igen...kul, precis vad man hade råd med nu...NOT! men ett nödvändigt ont. Fy f*n vilka sura pengar det är när bilen går sönder....Stig trodde det skulle kosta runt 1500 kronor och det är ju inte hela världen, men pengar man kunde lagt på annat kul istället.

Jag tror minsann jag har lite resfeber....det pirrar i min mage och den konstiga känslan vill jag ha bort, för det är inte alls behagligt...inte likt mig....men jag tror jag vet varför fjärilarna fladdrar rundor där inne och dom kommer fladdra i 3 veckor är jag rädd för!

En helg med mycket sällskap!

Nova & Adina busar... Oliwer busar också... Jazmine leker Nya Zlatan = Michell... Nova är på fotboll Jazmine har konstigt minspel för sig...hahaha Nova sitter i sin fina vagnVaknade till regn och rusk i morse...nu är det verkligen höst!

Om 13 dagar åker vi, så jag försöker att inte påverkas för mycket av detta vädret...men det sitter där och etsar sig fast i min själ hur jag än vrider och vänder på mig!

I helgen var det fullt hus här hemma, Nellie blev hämtad i fredags av farmor som hade lovat henne att få sova hos dom hela helgen och följa med på husvagns/husbils mässa i Jönköping.

Dom hade haft en super mysig helg och vi hämtade henne i söndags eftermiddag då vi samtidigt blev bjudna på god kvällsmat...Hon hade blivit rejält bortskämd av farmor och farfar, precis som det ska vara...hon vill sällan följa med till Perstorp nu för tiden, hon börjar bli för stor...fast denna helgen ville hon vara med dom innan vi åker...bara hon...utan Nova...och det är inte fel, man måste få ha egentid med sin farmor och farfar också.

Therese och Jazmine sov hos mig och Nova hela helgen, Alexandra var hos sin pappa så det var bara dom 2...Caroline var i Stockholm hos Ken hela helgen så Michell var hos mig eftersom han hade fotbollsmatch han inte ville missa på söndagen + fotografering på lördagen med fotbollen.

På fredagen hade vi mys till Idol med lite gott att äta + chips och läsk...Jazmine och Nova stupade i säng tidigt lika utslagna båda två, så det blev en lugn och tyst kväll för oss andra.

På lördagen kom Marianne och Nicke in till Hässleholm, Wiktor och Hannes ville komma in och leka med Michell så det gjorde dom.

Jag, Therese, Nova och Jazmine packade in oss i bilen och körde till Vankiva där vi hälsade på Malin, Danne, Adina och Oliwer. Det var en supermysig eftermiddag med god mat och trevligt sällskap. Barnen busade rundor och vi satt och pratade. Älskar att vara hos familjen Glader/Hedman, det gör mig lugn och någorlunda stabil (när jag mår så här).

När vi kom hem stod Marianne och lagade mat till Killarna...fläskfilée, potatisgratäng och god sås...det såg riktigt gott ut, fast vi hade ätit i Vankiva så vi lät maten tysta deras munnar...hahahaha.

När det vankades god äppelkaka med vaniljsås till efterrätt blev vi inbjudna och frossade vi också...herregud vad god den var (jag tog 2 portioner utan att skämmas). Nova älskade vaniljsåsen och ville ha mer hela tiden.

Det var en trevlig lördag med mycket mys...på kvällen tittade vi på tv och satt och pratade med Marianne innan hon och Nicke åkte hem.

I söndags tittade vi på Michell när han spelade match...han mötte sin gamla födelse by Osby och kammade hem segern med 6-0 varav Michell stod för dom 3 första målen, vilken kille på plan alltså han är...helt otroligt! Det är en ny Zlatan (utan att ljuga) han kommer gå långt denna killen.

Jag går med ständig ångest över lilla Nova...vår fina lilla underbara tös, som vi nu har avbokat från resan.

Jag har diskuterat detta fram och tillbaka och jag vet inte vilket som blir bäst alltså....eller vilket ben jag ska stå på....den ena säger att det är ingen fara medans den andra säger att det INTE är bra för barnet...är jag en dålig mamma nu som gör så här?!

Mitt hjärta gråter varje dag...jag hoppas verkligen inte det kommer förstöra semestern för mig, men 3 veckor ÄR länge och med tanke på vilken höns mamma man är så tvivlar jag på att jag kommer må 100 där nere, suck!

Hon kommer vara på dagis på dagarna mellan 9.00-13.30 som Caroline jobbar och skulle hon bli sjuk finns både mina föräldrar där och Stigs föräldrar som lovat ställa upp. Jag tror personligen att det kommer bli jobbigast för mig...och hur jobbigt det kommer bli vet jag först när jag kommer hem från resan....

Förmodligen kommer jag ALDRIG göra om en sådan här sak...för jag vet att detta kommer svida länge i mig....