tisdag 7 september 2010

Ångest i trippeldos...eller mer!

Jag har ångest...både för det ena och det andra...SUCK!
Jag mår så dåligt över en av mina bloggar jag följer...där lilla Moa blivit sämre, mycket sämre...jag orkar inte ens tänka på hur hennes mamma och pappa överhuvudtaget överlever sina dagar, hur dom mår och hur dom tänker...
Att se sitt lilla barn försvinna mer och mer i från en, det är en riktig mardröm som jag verkligen hoppas jag ALDRIG kommer få uppleva....denna vackra lilla flicka med dom mest underbara ögon jag någonsin har sett...det är verkligen en flicka det lyser magi om, alltid lika glad på bilderna fast hon egentligen är så sjuk...vilken superhjältinna! Sorgligt...jag finner inga ord!
Hösten är kommen och det med råge...idag har det blåst mest hela dagen, tråkigt väder men det hör ju denna årstiden till...som alla vet HATAR jag det och det ger mig ångest (även det)...
Jag har varit på Norra Station idag hos studie vägledaren där jag fått lite tips och idéer..jag har ångest...(igen) vet ju inte vad jag vill läsa om nu detta blir aktuellt?! Jag vill jobba och tjäna pengar, inte plugga och sätta mig i nya skulder hos CSN som jag blev skuldfri från i December 2009...suck!
Sen kommer den stora smällen....Nova ska förmodligen INTE med till Thailand...det knyter sig i magen bara vid tanken på det, men det är så det blivit bestämt nu (snart...eller inte?!)...
Jag har sådan fruktansvärd ångest...att vara borta från henne i 3 veckor...det klumpar sig i min hals och jag blir helt svag i min kropp bara tanken på det, jag kan knappast andas när jag skriver ner raderna här på min blogg.
Caroline har sagt hon tar henne...det var hon som kom med förslaget...(jag skyller på henne), ALLA (som ska övertala mig) säger att hon inte får ut någonting av resan då hon bara är 13 månader gammal...vi andra i familjen får inte någon "riktig" semester då man mest får jaga runt henne överallt, vi behöver egentid med Nellie, JAG ska passa på att njuta och ladda batterierna då jag är så mycket själv med barnen och är trött som f*n vissa dagar...ja där är fler argument som jag inte ens orkar skriva upp.
Ni tänker, fy f*n vad korkade ni är som gör så här mot ert barn...3 veckor ÄR lång tid...jag vet 3 veckor är JÄTTE lång tid! Jag sa till Stig - Jag kan ju inte lukta på henne, känna henne, höra henne på 3 veckor hur ska jag stå ut?!?! Stig som sitter i lastbilen långa perioder är ju van att vara ifrån oss...men INTE jag som haft henne alla dagar, timmar, minuter och sekunder hos mig sedan hon föddes (förrutom några enstaka dagar...)
Jag tänker på Therese som inte fick se eller röra sin lilla Jazmine på över 60 dagar...dom överlevde, då gör jag också det...eller?!
Detta är verkligen ett jätte jobbigt beslut som jag inte har bestäm hur det kommer bli ännu...jag får helt enkelt panik bara av tanken att vi kommer befinna oss på andra sidan jordklotet och lilla Nova ska vara här hemma utan oss.
Caroline sa till mig att vi kan prata på MSN med webbkamera eller ringa på skypen till varandra eftersom vi ska ha datorn med oss ner...Åhhhh jag vet INTE om mitt hjärta kommer överleva detta?! Det känns som det ska explodera i mitt bröst vilken minut som helst.
Tänk när Nova är ledsen så kan inte mamma eller pappa trösta (jag misstror INTE Caroline) men min känsla är att det är vi som ska vara där....tänk OM hon lär sig gå riktigt när vi är iväg (då missar vi hennes första steg), tänk OM något skulle hända oss, tänk OM hon glömmer bort oss och inte vill komma till oss när vi kommer hem, tänk OM, tänk OM....jag har svårt att släppa ALLA mina tankar och bara tacka JA och resa med resten av familjen och njuta av en semester där jag faktiskt INTE behöver springa efter vår lilla loppa hela tiden, där jag kan ligga på stranden med trötta, tunga ögonlock och faktiskt somna utan att prinsessan ska passas 24 timmar om dygnet...kunna njuta och lägga tid på Nellie som man sätter lite åt sidan nu när hon är så stor och lillasyster har kommit.
Vi hade Michell i 10 dagar när Caroline var i USA med Ken och hon överlevde, men det är inte riktigt samma sak...Nellie och Michell är äldre (fast ändå ens barn)! SUCK... hjälp mig snälla...hur ska jag göra?!
Denna dagen gav mig en rejäl ångest....en ångest som inte vill släppa taget! Fy farao vad dåligt jag mår bara av tanken och då har jag inte ens rest ännu (eller bestämt mig)...

Förlåt Nova....mamma älskar dig hur det än blir!

4 kommentarer:

  1. Sänder dig en bamse kram... Vad du än bestämmer dig för så blir det bra!!! Men kan känna din smärta... Hoppas allt löser sig på bästa sätt!!
    Massor av kramar från mig!!!

    SvaraRadera
  2. Vill absolut inte ge dig ännu mer ångest, men för Novas skull bör ni inte lämna bort henne så länge. I den åldern är de alldeles för små att vara skilda från sin mamma så länge. Hon förstår ju inte varför mamma försvinner.. Och JAG VET Helle att du skulle lida som fan!! Du skulle inte kunna njuta av resan utan Nova så länge. Jag var borta ifrån Jacob 2 veckor när han var 1,5 år och jag mådde så kasst och vår återförening visade hur påverkad även han hade blivit av det. Han höll mig krampaktigt om halsen och vägrade släppa på flera timmar. Och då var ju inte Jacob speciellt supermammig. Ni är ju flera vuxna med på resan. Skulle ni inte kunna hjälpas åt med att springa efter Nova? Stig kan väl avlasta dig och ge dig och Nellie egentid?? Jag vet att jag inte har med detta att göra, men känner ändå att jag vill avråda dig ifrån att åka utan henne. Kram på dig!! //Görel

    SvaraRadera
  3. Jobbigt hur man än vrider och vänder på det...man har alltid rumpan bak...och när gör man rätt och när gör man fel?! Görel det handlar INTE om att jag tycker det är jobbigt att ha med oss Nova på resan, efterosm vi bokat henne också...det var ett erbjudande från Caroline som tycker hon är för liten att åka till den värmen...
    Mitt hjärta gråter och jag har inte bestämt mig ännu...
    Jag har hört olika story på hur barn reagerar och i vilken ålder dom mår mer eller mindre dåligt när man är borta mycket från dom m.m.
    Tror inte det har så stor betydelse i vilken ålder det är när dom är mellan 1-3 år...samma längtan efter mamma och pappa ändå?! (tror jag)
    Görel...jag vet att jag kommer må dåligt om hon inte följer med, men samtidigt vet jag att hon har det bra här hemma med dagis på dagarna!
    Tack för du skriver Görel!
    Kram på dig!

    SvaraRadera
  4. Menade inget illa Helle! Tänker bara på Novas bästa och det är med sin mamma... ;) Har kanske blivit lite arbetsskadad, för på mitt jobb är det hela tiden barnets bästa som står i centrum och det gör verkligen ont i mitt hjärta bara jag tänker på att din lilla flicka ska behöva vara utan dig så länge. Det är inte sant att Nova inte får ut nånting av resan, för hon får vara med de människor hon älskar mest av allt och som hon är trygg med. Nu menar jag inte att hon inte skulle vara trygg med Caroline, bara att en 1-åring är tryggast där hennes mamma är.. Jag tänker inte vara tjatig för du gör ju precis som du själv vill.. Kram på dig

    SvaraRadera