torsdag 31 maj 2012

Sov gott älskade pappa...du fattas oss!

Tisdagen den 29/5 klockan 09.45 somnade vår Make, Pappa, Farfar, Morfar in....mamma och jag satt och höll honom i varsin hand det kändes så underbart att vi fick vara där när slutet var här.
Allt gick så väldigt fort i slutet, till att vara jätte pigg i helgen + Måndag med massor av besök och mer eller mindre klar i huvudet, till att på Tisdag morgon få ett jätte krampanfall som slutade med en stor blödning på hjärnan (pga metastaserna) som gjorde att pappa gick i medvetslöshet och dog exakt 1 timme efter.
Jag tror aldrig jag varit med om en sådan underbar vård som flickorna på Hospice gett pappa, vilka änglar!
När pappa hade somnat in kom Andreas ner till Hospice för att säga farväl han också. Han hade suttit på sammanträde och vi fick tyvärr inte tag i honom. Men jag tror Ande nöjde sig med att få slippa sitta där när den tuffaste tiden är att dom lämnar oss och drar sitt sista andetag....
Personalen tog hand om oss på ett så underbart sätt som bara precis änglar på jorden kan göra, TACK för ni finns!
När personalen gjort vid pappa gick vi in och satt en bra stund hos honom med ett levande ljus och pratade, det kändes så rätt och så bra allting, pappa var så fin, så rofylld, så nöjd! SOV GOTT! VI ÄLSKAR DIG pappa....Du fattas oss!
Begravningsbyrån har vi varit på, det var tufft...att sitta och välja ut kista och annons till min pappa...vad var det egentligen som hände?! Hur kunde det gå så här?! för 6 månader sedan var ju pappa frisk!
Idag ska vi träffa vaktmästaren på kyrkogården och välja ut en gravplats, vi har hittat en fin plats vid ett träd, där pappa kan komma till ro i sin sista vila! Där solen når hans gravsten och värmer den på sommaren, där trädet kan skugga lite så det inte blir för varmt.
Dagarna går upp och ner, man lever i någon konstig gråzon i en bubbla man önskar spricker med tiden så man kan bli lite normal igen....att mista vår Make, Pappa, Farfar, Morfar redan var ju inte så vi hade tänkt livet....men nu är det så och livet rullar ju som sagt på för oss andra ändå, så vi får försöka rycka upp oss och göra det så bra som möjligt utan pappa.
SOV GOTT ÄLSKADE DU, SÅ SES VI SEN!!!!!!

2 kommentarer: