....Stig är hemma och jag är super nöjd!
Efter en förmiddag med goda frallebullar och mängder med te hos Kerstin så packade jag in Nova i bilen och begav mig till den stora metropolen Örkelljunga för att hämta hem min älskade man som varit borta 1 vecka...
När Stig hoppade in i bilen som en stor skäggig björn så tittade Nova på honom och blev lite osäker, hon vågade inte riktigt möta hans blick...Det gick minsann inte att lura fram leendet på studs där inte...hon var reserverad för honom...han hade varit borta några dagar nu och det räckte minsann. Stig blev lite ledsen, men till slut efter ett tag lyckades han lura fram ett litet tannalöst leende på sin fina lilla flicka innan hon somnade i bilstolen.
Hem och fixa lite mat innan nytt möte med facket på jobbet klockan 16...ÅNGEST!
Mötet tog 2 ½ timme och det var mycket frågor och mycket bitterhet som hängde i luften, f*n vad jobbigt...
Produktionspersonalen är sura för dom tycker vi "puttar" ut dom om vi får jobb där nere..."vi har ju ALDRIG velat vara där nere och plocka tidigare varför då helt plötsligt nu?!" Vi menar på att där är folk som varit där nere från början när Distansapoteket en gång startade och sen blivit uppflyttade till orderberedningen på grund av sin utbildning som man inte behöver på golvet, vad är då problemet att få tillbaka sitt gamla jobb?! Har man utbildning är det väl självklart det är roligare att sitta och registrera recept och lägga ordrar än att gå på golvet och plocka läkemedel och packa dessa....
Där är tjejer och killar som är 20 år och har varit där i max 2 år som ändå bara gnäller att dom vill där ifrån...dom har hela livet framför sig att söka skola, andra jobb, bilda familj....det vi andra redan sitter med....vi har fler år inom Apoteket AB så jag förstår inte vad det är som ska vara så jä*la svårt att förstå...Det finns en lag som heter LAS och det är ju bara så "sist in först ut" SORRY!
Det är fruktansvär tråkigt vem som än får gå om det blir Kalle, Pelle, Nisse eller vem det är men 32 stycken ska bort. Så är det och det kan vi inte ändra på.
Vilket geting bo det har blivit på jobbet...alla är sura nu och alla slåss för sin rätt....Det är rena pajkastningen på varandra och den ena kommenterar något dumt till den andra...men som sagt man är sig själv närmst och jag kommer slåss med näbbar och klor för ett jobb det är viktigt för mig att kunna vakna upp till och få gå till varje morgon!
Fighten är startad så nu kör vi...eller jag i allafall....
Efter en förmiddag med goda frallebullar och mängder med te hos Kerstin så packade jag in Nova i bilen och begav mig till den stora metropolen Örkelljunga för att hämta hem min älskade man som varit borta 1 vecka...
När Stig hoppade in i bilen som en stor skäggig björn så tittade Nova på honom och blev lite osäker, hon vågade inte riktigt möta hans blick...Det gick minsann inte att lura fram leendet på studs där inte...hon var reserverad för honom...han hade varit borta några dagar nu och det räckte minsann. Stig blev lite ledsen, men till slut efter ett tag lyckades han lura fram ett litet tannalöst leende på sin fina lilla flicka innan hon somnade i bilstolen.
Hem och fixa lite mat innan nytt möte med facket på jobbet klockan 16...ÅNGEST!
Mötet tog 2 ½ timme och det var mycket frågor och mycket bitterhet som hängde i luften, f*n vad jobbigt...
Produktionspersonalen är sura för dom tycker vi "puttar" ut dom om vi får jobb där nere..."vi har ju ALDRIG velat vara där nere och plocka tidigare varför då helt plötsligt nu?!" Vi menar på att där är folk som varit där nere från början när Distansapoteket en gång startade och sen blivit uppflyttade till orderberedningen på grund av sin utbildning som man inte behöver på golvet, vad är då problemet att få tillbaka sitt gamla jobb?! Har man utbildning är det väl självklart det är roligare att sitta och registrera recept och lägga ordrar än att gå på golvet och plocka läkemedel och packa dessa....
Där är tjejer och killar som är 20 år och har varit där i max 2 år som ändå bara gnäller att dom vill där ifrån...dom har hela livet framför sig att söka skola, andra jobb, bilda familj....det vi andra redan sitter med....vi har fler år inom Apoteket AB så jag förstår inte vad det är som ska vara så jä*la svårt att förstå...Det finns en lag som heter LAS och det är ju bara så "sist in först ut" SORRY!
Det är fruktansvär tråkigt vem som än får gå om det blir Kalle, Pelle, Nisse eller vem det är men 32 stycken ska bort. Så är det och det kan vi inte ändra på.
Vilket geting bo det har blivit på jobbet...alla är sura nu och alla slåss för sin rätt....Det är rena pajkastningen på varandra och den ena kommenterar något dumt till den andra...men som sagt man är sig själv närmst och jag kommer slåss med näbbar och klor för ett jobb det är viktigt för mig att kunna vakna upp till och få gå till varje morgon!
Fighten är startad så nu kör vi...eller jag i allafall....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar