Trött är bara förnamnet just nu....

....för min del känns det som att jag går på sparlåga just nu, jag är totalt slut men kämpar på varje dag.
Jag saknar egentid, där jag får vara helt j*vla ensam och bara få lyssna på tystheten...där ingen stör mig, drar mig i benen, tjatar på mig....där jag kan få andas och bli stark och hel igen! Men jag vet minsann snart inte ens hur man stavar till egentid....suck!
Var tusen ska jag kunna ladda mina batterier någonstans?! när jag ständigt och jämnt går hemma med våra barn och har en man som väldigt, väldigt sällan är hemma och lastar av mig....
Hjärtat slår hårt i min bröstkorg om dagarna och ångesten smyger inte ens längre på mig...den har bosatt sig i mig varje dag nu.
Pappa ska börja sin strålning nere i Lund snart, så nu börjar hans resa till vad ?!?! Ja just det....till vad?!?! det vet vi först om några veckor/månader...
Julklapparna är snart färdiga, har bara några kvar, sen är snart denna julen över...SKÖNT!
Snart ett nytt år att se framemot...ett år som förmodligen kommer bli ett tufft och kämpigt år...om inte för mig så för pappa!